TLDR: Ny forskning från 2025 visar att det inte bara är det totala kaloriintaget som räknas för idrottares hälsa, utan specifikt intaget av kolhydrater. En diet med lite kolhydrater i kombination med hög träningsbelastning skapar ett tillstånd av ”lågt T3-syndrom”. Detta beror på en stegrad kortisolrespons som blockerar aktiveringen av sköldkörtelhormon, vilket i sin tur leder till sänkta nivåer av testosteron och progesteron samt försämrad återhämtning.
Mekanismen
Forskarna presenterar en modell där interaktionen mellan låg energitillgänglighet (LEA) och lågt kolhydratintag (<3 g/kg/dag) fungerar som en metabolisk stressfaktor. När glykogenförråden töms och glukos saknas, svarar kroppen med en kraftig höjning av kortisol. Detta kortisol hämmar enzymet 5′-deiodinas, vilket stoppar konverteringen av det passiva hormonet T4 till det aktiva T3 i levern och musklerna. Istället bildas den inaktiva metaboliten reverse T3 (rT3). Detta tillstånd, ”Low T3 Syndrome”, skapar en kaskadeffekt som stör hela HPG-axeln (hypotalamus-hypofys-gonad-axeln), vilket leder till minskad pulsabilitet av LH och därmed sänkta nivåer av könshormoner i både män och kvinnor.
”The hypothesis presented postulates that P-LEA + LCHO interact to promote reductions in T3 levels in part by inducing a greater cortisol response (at rest or exercise), which in turn inhibits the endocrine function involving the production of T3, as well as the conversion of thyroxine to T3. The resultant low T3 state in turn amplifies the negative hormonal consequences associated with REDs (e.g., reduced reproductive, anabolic, and metabolic hormone levels).”
Den metabola orsaken
Ur ett bioenergetiskt perspektiv är kolhydrater den signal som talar om för systemet att det finns tillräckligt med energi för att stödja både prestation och reproduktion. T3 är nödvändigt för att upprätthålla cellernas andningskedja och proteinsyntes. När kolhydraterna tas bort (LCHO) tvingas kroppen in i en ”katabol överlevnadsdrift” styrd av kortisol. Detta leder till proteolys (nedbrytning av muskelmassa) och anemi (blodbrist) eftersom T3 och testosteron är nödvändiga för nybildandet av röda blodkroppar. ”Carb shaming” och rädslan för kolhydrater leder alltså inte bara till sämre prestation, utan till en systematisk nedstängning av kroppens uppbyggande (anabola) funktioner.
Praktisk tolkning
För att undvika REDs (relativ energibrist) och bibehålla en hög ämnesomsättning måste kolhydrater ses som ett kritiskt bränsle för det endokrina systemet.
- Undvik ”carb fear” och sätt ett golv: Se till att ditt dagliga intag av kolhydrater aldrig understiger 3 gram per kilo kroppsvikt, särskilt under perioder av intensiv träning. Detta säkerställer att levern har de råvaror som krävs för att konvertera T4 till aktivt T3.
- Strategisk tajming: Intag av kolhydrater före och efter träning är avgörande för att dämpa kortisolresponsen. Genom att hålla blodsockret och glykogenet stabilt under belastning förhindrar du att stresshormoner blockerar sköldkörtelns funktion och skyddar därmed din hormonella balans.